Min nästa utmaning har ju varit att gå själv över öppna fält utan att dö då. Det har varit en stor skavande spik i nacken att göra detta. Varje gång jag har fått tanken att kanske idag, idag gör jag det så har jag genst kommit på tusen ursäkter och nöjt tänkt:; nästa gång då! då gör jag det. Men idag fanns det inga ursäkter kvar efter att jag kommit upp . Jag hade jobbat natt suttit ner i tio timmar ätit praliner som en omtänksam vän förser mig med:) och även lyckats få i mig en chokladboll. Nyttigt? nä jag vet men min karaktär ni vet den kan man prata länge om. Som tur är hör det inte till vanligheten att jag svullar mig igenom nattpasset. I varje fall idag fick jag bara lust att gå ut ,jag tog mina stavar Grisagrace var på dagis så det kändes lite konstigt och tomt men jag knatade iväg och drog mig mot ängarundan. Först tänkte jag bara gå en safe runda runt Munkagårdskolan där det fanns gott om folk. Men vädret var härligt humöret ok och ja äh va fasen tänkte jag , jag går halva vägen så kan jag ju vända i fall jag skulle dö. Hjärtat kändes ok när jag kom ner till dungen där jag hade tänkt vända så spanade jag ner över åkrarna skulle jag våga? det var ju en bra bit att gå tillbaka ifall jag dog. Ja ni hör vilket intelligent samtal jag hade med mig själv.Sagt och gjort jag började att gå igen pang! ångesten slog skoningslöst ner över mig och tankarna irrade hit och dit. Jag började andas i en fyrkant och tänkte på vad Per hade sagt. Aggie hur stor är sannolikheten att du dör? och gjorde du det sist du gick här? Nej på båda frågorna såå vad väntar du på? gå för sjutton!!  Och det gjorde jag hela rundan och när jag kom in i samhället så var det med ett leende över hela nunan. Jag hade inte dött, inte behövt ringa min bästa vän och inte haft Gracie med mig...

 

Det sägs att livet börjar efter 50 men mitt har faktiskt börjat nu och det känns så jäkla bra, så jag funderar på att ta en pralin eller vad säger ni? Kram på er alla nu är det nästa utmaning som gälle; att åka tåg i Frankrike halleluja salvation and glory......Aggie