Tänk förr när ungarna var små hur många gånger sade man inte att man var villig att sälja dem på torget? ja erkänn nu visst var det så. Idag 20 år senare skulle jag gladeligen stå på torget och ropa snälla kom hem

 

Minste sonen har blivit sambo och nu skulle de renovera sitt kök. Han ringde en kväll och frågade om de fick låna mitt kök senare i veckan? Jodå det var inga problem kom ni, ni kan laga hur mycket ni vill säger jag . tänker ja jag tänker då inte laga nåt hm...Onsdag kom och sonen kom hem med en bärkasse här skulle det kockas, jag höll mig lite avvaktande vid sidan kikade över hans axel och passade på att kramas lite men blev snabbt bortchasad..

 

Jag cirkulerade runt honom plockade fram kryddor läste recept och hackade lök hoppsan där kom visst förklädet på plats och snart stod jag och rörde i två olika grytor. Så jäkla lycklig vilken känsla vara behövd igen. Då knackar det på dörren och flickvännen kommer åh en kock till men som den ömma moder man är var det bara att lämna över slevarna i den nya kvinnan i min sons liv och sätta sig ner vid dukat bord sen.

 

Men för en kort stund i det varma köket och matos var jag min sons stora idol igen, och det gömmer jag längst in i mitt modershjärta