Ägg i kulörskala

Har ju i tidigare nämnt att maken och jag kände oss lite wild and crazy denna resa så vi såg verkligen fram emot frukostbuffen. Vis av tidigare resor med hav av vita små huvuden, käppar, kryckor och allehanda hjälpredskap hade vi rekat lite kvällen innan den stora rumbytar grejen. Och tyckte vi hade bra pejl på läget. Det såg helt ok ut och lite mysig miljö var det oxå. Vilket man ofta får på köpet i Grekland i och för sig. Så glad i hågen spatserade vi ner till frukosten. Som vanligt var det stor trängsel men vis av erfarenhet tidigare delade vi på oss och började kolla runt. 
 
Det gick fort om man säger så, ett varv runt ett bord och där stod vi med varsin i stort sett tom tallrik. Men  säger maken var är baconen,vita bönorna och de stekta bönorna Aggie!!!! Ja suck lille vän det har jag inte en susning om svarade jag. Vi tittade på varandras tallrikar: ett kokt ägg, en mini mini macka ljust bröd till honom mellanbrunt till mig, marmelad, en ostasnale med hårda kanter och en skinkbit som såg ut som den hade varit död den senaste månaden. Och en apelsin!!!! En kopp kaffe och varsin miniatyrskål med yoghurt.
Vi lufsade ut på altanen och jag började klena min gigantiska brödskiva och fick snart sällskap av fyra katter i en ring omkring mig. Sorry mina vänner här blir det inget över till er sade jag till dom medan jag försökte mig på att skala äggeländet jag hade tagit. Det kändes så hårt så jag gav upp tog min kniv och högg huvudet av det. Ja inte katten då utan ägget, delade på det och tittade lite snopet på det. Det var svart inuti!! Eh jaha säger jag och visar mitt ägg för maken. Han har precis lyckats skala sitt och delar nu på det. Oho vilken härlig grön nyans det var på hans då. Nunan mulnar mer och mer på honom men han tuggar för det vilda på ägget och sväljer det med en lätt grimas. Katterna har nu strategiskt satt sig närmare inpå oss, inser att här finns det potentiala kräsna gäster. 
 
Jag tänker jaja ni får väl mitt ägg då och delar stoiskt upp det i fyra delar och ger det till katterna. De tittar på mig, tittar på ägget och på varandra reser sig sen vänder sina rövar mot mig och viftar lätt på sina svansar. Och går lojt sen därifrån. Kvar sitter jag med ägghalvor i fyra delar framför fötterna och ett fånigt uttryck i trynet.
 
Om jag säger så, jag hade lätt satt in min käre make som vikarie i det köket !  Och positiv som man är så tänkte jag: imorgon då, då kommer äggen var gula och skina som sola i Karlstad .
 
Undrar bara hur många nyanser det finns av svart?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild Välkommen till min blogg. Detta är ingen matblogg utan en blogg som handlar om en kvinna mitt i livet. Före och efter barnen. Här får du ta del av mitt liv med en viss ironi och knorr på ibland.

RSS 2.0