Dagens andra race började strax innan nio på morgonen, här var vi tvungna att dela på oss. Vi hade slagit våra kloka huvuden ihop tidigare på monnen och delat upp strategierna. Maken gled in i matsalen kollade läget och sprintade snabbt som vessla till ett ledigt bord. Jag fick den eminenta uppgiften atg boka solsängar. 

 

Man kunde ligga uppe på ett soldäck med jaccuzi och här gällde det att ligga främst i leden. Upp till trappan satt det ett blått snöre som var knutit rätt över, ingen fick alltså gå förbi snöret. Det var en låång kö fram till snöret lägg då till stora madrasser som man fick släpa under armarna oxå. Säger bara det här gällde det att springa fort.

 

Men nu kom den hänsynslösa kvinnan fram imig, inte så ofta hon visar sig ja enligt mig i alla fall ,vi ska nog inte fråga min käre svärson om detta men ialla fall. Så fort snöret släpptes var jag som en hind upp för trappan med madrasser och poolhanddukar under vardera armar. Slängde mig skoningslöst framför panshosarna fick några onda ögat blickar från några men ha! här kommer jag och skubbade snabbt fram över pooldäcket. 

 

Bäddade sen in oss i "vår hörna" och de som känner mig vet att det är inte lönt att försöka ta min plats. Så summasummarum så känner jag att det finns viss potensial i mig till att bli en god pensionär en gång i tiden så tills dess så jobbar jag som en blå för att kunna leva nuet. För snacka om att jag kommer att bli en hård brud då!!