Vilken höst vi har haft! både ur väder synpunkt och aktivitets synpunkt. Inför hösten hade jag storslagna planer på att chilla runt lite. Ta de lediga dagarna lite som de kommer men icke då. Att jag aldrig lär mig, snurrar runt i 180 vareviga dag. För ett litet tag sedan var jag på kyrkvärdskurs under ett par dagar i Helsjöns folkhögskola. Om jag säger så här så var det tur att den bara var under två dagar annars hade jag ätit ihjäl mig! Tänk att få allting framdukat och sen bara lämna det och gååå. Hemma på vår gata i Tvååker har jag aldrig fått uppleva detta utan fått förklaringar som: Aggie det är inte bra att slita på reglaget i luckan på diskmaskinen, eh jag trodde du skulle ha lite mer, men jag såg inte att osten smöret och mjölken stod kvar efter mig när vi hade ätit typ! jaja nu är jag i alla fall klar att erbjuda mina tjänster vid kyrkliga tillfällen och det ser jag fram emot.

 

Förra helgen gick i fest och eftertankes tema, på fredagen var det den årliga SOS festen med mycket dans och klackarna i taket. Och på lördagen efter en tung och trött förmiddag var det dags att svida om och följa med min bästa vän ut på något. Jag hade fått ett kryptiskt kort med rim och hade ingen aning om vad vi skulle ut på.

Det blev en åktur till La Stada Falkenberg där vi åt på en restaurang med både asiatisk mongolisk och suschi. Och ja nu har jag provat suschi och tvi vale säger jag bara: Rå fisk! nej jag körde med säkra kort kyckling, kyckling och kyckling. Kompisen försökte lura i mig musslor men över min döda kropp jag gillar kyckling.

 

Efter den utsökta goda maten och en flaska rött begick vi oss till nästa begivenhet. det blev en Musical som hette Blodsbröder. Åh så bra det var!! har nog aldrig varit på någon föreställning där skådespelarna verkligen gav allt av sig själva. det bölades och gräts i parti och minut. men så trovärdigt och när föreställningen slutade i klimax då stod publiken upp och applåderade. Helt fantastiskt.

Efter denna härliga upplevelse så var det med gott hjärta bra att ta sig till kyrkan på söndagen för Taize mässa, och min första introduktion i att vara kyrkvärd. Att få sitta stilla och sjunga dessa sånger och fyllas med ro i själen det är underbart. Tända ett ljus för de som inte finns omkring oss mer och bara få vara i stillhet och ro. En lisa för själen

 

Ny månad november och var står på agendan nu då kan frågas? jo en resa med bästa tjejgänget till London i hela fem dagar. Det blir varm choklad med Bailis i Hyde Park, Musicalen Thriller, några öl på puben chopping and lots of lots of  laugh!!  en prövning för min panikångest. Förra året vi var där tog de med mig ner i Madame Tussauds typ tunnelbana med skränande musik bomber och granater, och när jag vacklade ut därifrån fasthängandes i armen på den stackaren som fick äran att åka med i min vagn med tårarna på vift på mina kinder. Log min vapendragare med hela ansiktet och sade: där ser du visst kunde du det!!  Och det kunde jag!!

 

Då var det helg igen och det lyser så fint på alla gravar så därför en tanke till alla som inte finns med oss mer. Livet är kort och föränderligt ta vara på varandra och krama varandra.

Fast igår var det inte så lätt när maken upprört stolpade omkring i tvrummet

- Aggie var är tändaren den finns ingen stans.  Just då hade jag efter att ha jobbat hela natten, sovit i tre timmar, veckohandlat, lagat mat till helgens gäster, städat. Väldigt liiiite förståelse för hans stora problem. Svarade: ja inte vet jag har du tittat på bordet, (visste inte att jag stod som förste tändutdragarjour, på en lista som jag inte ens vill vara med på). Tittar han lite förebrående på mig precis som om vad snackar du om?

- EH nä

Men då tycker jag du ska vända dig om och se! men vad låg det här då?

-Hm jaha där var den

Så nu kan jag lägga till ytterligare en merit på mitt CV. Vid akuta situationer ring Aggie hon vet var tändaren finns!

 

Ha det gott alla och kram på er.  Aggie